Effektfaktor är ett mått på effektförlusten genom isoleringssystemet till jord orsakad av läckström. Den är lika med kretsresistansen (R) dividerad med kretsimpedansen (Z).
PF=W/VI eller PF=(VI cosθ ) / (VI )
Isoleringens effektfaktor är cosinus för vinkeln mellan laddningsströmvektorn och den påtryckta spänningsvektorn. Det är med andra ord ett mått på energikomponenten i laddningsströmmen. Mängden laddningsvolt-ampere och den dielektriska förlusten i watt, vid en given spänning, ökar med mängden isolering som testas. Förhållandet (effektfaktor) mellan laddningsvolt-ampere och watt-förlust förblir dock detsamma oavsett hur mycket isolering som testas, förutsatt att isoleringen är av enhetlig kvalitet. Detta grundläggande förhållande eliminerar effekten av storleken på den elektriska apparaten vid fastställande av "normala" isoleringsvärden och förenklar således problemet för testingenjören. Effektfaktortestning är faktiskt mer än bara "ett" test. Det är en serie tester på varje del av isoleringssystemet. Isolationseffektfaktortester kan också göras på åskavledare, luft- och oljebrytare, ström- och potentialtransformatorer, kondensatorer, kabel (500 fot eller mindre) och roterande maskiner, såsom motorer och generatorer.
Vad är syftet med test av isoleringseffektfaktor?
• Att bestämma isoleringens relativa torrhet och materialkvalitet. Det används vanligtvis tillsammans med andra torrhetsindikatorer, såsom isolationsresistans och oljedielektriska genombrottsvärden, för att bestämma isoleringens torrhet.
• För att mäta effektförlusten på grund av läckström genom transformatorns isolering.
• För att detektera varje mätbar förändring i transformatorlindningens isoleringsegenskaper.
• Ger en övergripande indikation på isoleringssystemets tillstånd.
• För att mäta effektförlusten på grund av läckström genom transformatorns isolering.
• För att detektera varje mätbar förändring i transformatorlindningens isoleringsegenskaper.
• Ger en övergripande indikation på isoleringssystemets tillstånd.