Hur läses SFRA-kurvor och vilken del av lindningen motsvarar respektive frekvensområde?
En SFRA-plot visar magnitudförhållande (dB) vs. frekvens på en log-skala. Spåret är uppdelat i tre huvudregioner:
|
Frekvensintervall |
Känslig för |
Typiska egenskaper |
|
Låg (10 Hz – 2 kHz) |
Kärntillstånd |
Domineras av kärninduktans; förändringar indikerar kvarvarande magnetism, kärnjordningsfel |
|
Mellan (2 kHz – 200 kHz) |
Lindningsgeometri (axiell/radial) |
Resonantstoppar från LC-interaktioner; skiftningar indikerar buckling av skivan, klämtrycksförlust |
|
Hög (200 kHz – 2 MHz) |
Lead konfiguration & lokal struktur |
Stående vågor på ledningar; ändringar indikerar förskjuten gäng-växlare eller bussningsledningsrörelse |
Viktiga tolkningsregler:
1. En frekvensförskjutning av resonantstoppar (vänster/höger) → förändring i induktans eller kapacitans (deformation).
2. A magnitude change (>3 dB) → förändring av dämpningsmotstånd (lösa anslutningar).
3. Nya eller saknade resonantstoppar → strukturell modifiering eller inre skada.
4. Jämför alltid fas-med-fasspår - en sund enhet visar nästan-identiska spår över alla tre faserna.
Kvantitativa kriterier (enligt IEEE C57.149):
1. Korrelationskoefficient (CC) > 0,98 → lindningar i gott skick.
2. 0.90 < CC < 0,98 → marginell, kan kräva ytterligare undersökning.
3. CC < 0,90 → betydande deformation, kräver sannolikt ytterligare inspektion.